Det är över nu. Men det är bara början.

 

Allt är lyckligt nu, jag får nöja mig med att vara reserv till hösten och hoppas på något bättre, men om inte annat får jag kanske upptäcka världen. Slutuppsatsen i skolan sändes nyss iväg och fastän ni inte vet något om mitt år här så är det så otroligt skönt. De senaste veckorna har varit ständig psykisk stress över hur jag ska lyckas organisera och få mina tankar ner till text. Jag älskar att skriva och bygga meningar så att de är för komplicerade för att förstå. Det är så svårt att tillämpa allt fint i dialektala avklippta ord. Men om någon känner mig ens lite så vet ni att det är svårt för mig att översätta tankar till ord, det är som ett annat språk.

 

"..hon sköt på framtida besvär."

 

My year of studies is over now, the last exam is handed in and sunny days can be enjoyed without my constant companion of mental stress telling me about all the things that has to be done. I will never stop to stress about practically everything, though, it's simply how I am. But I cannot please everyone.



Vi kan inte se stjärnorna på himlen längre.

Detta är inlägg trehundra.
Jag har varit nere med bloggandet ett tag nu igen, så jag ska sluta att lova uppdateringar från och med nu. Jag hade goda intentioner för en vecka sen, men då hade jag glömt bort mitt inloggningsnamn och bloggen försvann spårlöst ett tag. Allt ska vara i sin ordning nu dock. Våren har varit lite upp och ner i år här i staden. Med endast en vecka kvar i skolan är sommaren verkligen på intåg, och jag ser fram emot den fastän framtiden är väldigt oviss för tillfället, vad jag kommer att göra till hösten och så. Jag vet inte hur jag ska hinna med allt jag vill göra innan jag åker hem till min lilla skyddade småstad igen men jag får börja ta en dag i taget.

 

 

I will not promise any posts here anymore, it seems I still cannot keep my promises. I have broken them too many times. Although I am not saying I will not try, I still love dreaming and writing.

The spring is turning into summer and from my balcony I can gaze out over the park where the birds are singing whether it is day or night nowadays.



TVÅHUNDRANITTIONIO



 

 

Så våren hälsade på med ett hej idag. Och jag har en ny, det är en gammal, stickad tröja med knappar i pärlemor.

   Du får vara nöjd med det lilla.

 

 









TVÅHUNDRANITTIOÅTTA





Nu går vi!

 

Jag gick i en källarloppis i Uddevalla och upptäckte en trave gamla kappsäckar. Jag öppnade en och möttes av en vägg av rosor. Den var min.

Jag gick på en utförsäljning hos Marshmallow Electra och köpte mig ett par vita träskor.

Det var förra året.

 



TVÅHUNDRANITTIOSJU




Askar för bläck till pennor från en tid när det estetiskt vackra alltid var viktigt. Det är fortfarande viktigt. Vi har bara ändrat uppfattning om idealet.



TVÅHUNDRANITTIOSEX

 

Jag ska vira blomster i silke runt min nacke och längta efter vår. Men jag måste vänta tills de nu ännu kalla vindarna tillåter mig.




TVÅHUNDRANITTIOFEM

 

För lite mer än en vecka sedan gick Winter Vintage av stapeln. Herrängens gård i Älvsjö samlade både privata och professionella säljare. Därtill en hel uppsjö av fyndglada besökare som alla snällt väntade på sin tur vid klädsamlingarna. Jag och min syster var en av dem. Fastän hon var där mest för min skull. Jag hittade inte någon klänning som jag önskat, men istället två vintagekoftor. Det är svårt att hitta stickat i midjelängd idag, och nån värst bra stickare är jag inte. Vid Austins vintage fann jag denna helt underbara mintgröna kofta i cashmir dekorerad med knappar i pärlemor. Den har snabbt blivit min nya garderobsfavorit och jag hoppas på att den håller länge. Passar fint med min svarta krage gör den också.


 

 

Från Austins vintage köpte jag även denna röda för juletider och svala sommarkvällar.



TVÅHUNDRANITTIOFYRA

 

Emily Dahls julkalender som ni hittar här.

 

 

Lucka 5; En bild på dig som någon annan tagit.

 

För ungefär sex veckor sedan stod jag modell för den nystartade stylingstudion Face Stockholm Vintage. En av skaparna kontaktade mig och frågade ifall jag ville vara modell för en exempelbildsfotografering. Som en societetsdam från 30-talet skulle jag gå på julfirande eller nyårsfest. Pappa frågade mig vad de tio bästa sakerna som hänt här var, och det här var definitivt en av dem. Jag skrev på min Instagram att jag nog aldrig känt mig så vacker och hemma. Och det var sanning. Jag har fått ett antal bilder från fotograferingen som jag har tänkt visa en dag, men tills dess kan ni se några på min instagram, kort och gott angelinlace där också.

 



TVÅHUNDRANITTIOTRE

Emily Dahls julkalender som ni hittar här.

 

 

Lucka 4; En bild du tog när du kände dig sorgsen.

 

När jag är hemma i Finland, vilket jag varit de senaste 18 åren fram tills nu, var en av mina bättre nöjen att ta en promenad ut i byn för att känna tystnaden. Tystnaden med undantaget av fågelsången, mina fotsteg och tankarna. En ständig följeslagare som jag önskar kunde lämna mig ifred ibland. Så vackert men poröst på samma gång. Svårt att greppa och som den klassiska musik som rör mig till tårar ibland. Att ensam gå och se ut över de vidsträckta fälten och de tomma ladorna. Det gör mig fri på ett sätt som jag inte kan förklara. Och jag kan sakta gå i timmar.



TVÅHUNDRANITTIOTVÅ

Emily Dahls julkalender som ni hittar här.

 

 

Lucka 2: En bild på något gott du ätit i år.

 

En idealisk sommardag består, på ett ungefär, av solsken på en nästintill klar himmel, en vid klänningskjol och en sval bris som gör att tyget fladdrar över bara ben. Mammas nygräddade våfflor med jordgubbar som nyss plockades från jordgubbsplantorna några meter ifrån terassen. Rabarbersaft av de plantor som växer bredvid jordgubbarna. Och en nyfiken kattunge som hoppar upp på bordet och doftar på rabarbersaften.

 



Veckans mest lästa artiklar

Måndagskollen Krönika: Jag har lagt på mig Veckans bloggtips: Julia Birgerson
En gratis blogg från Devote.se. Starta en blogg du också.  http://angelinlace.devote.se